Upphovsrättsdirektivet från 2019 under översyn

Under de senaste åren har vi skrivit utförligt om läget för upphovsrätten i direktivet om den digitala inre marknaden och dess bestämmelser till stöd för digitalisering och spridning av kulturarvet.

Till exempel fokuserade vi på det offentliga området och på undantaget för bevarande, som gör det möjligt att göra kopior av material som ingår i en kulturarvsinstitutions (CHI) , samling på alla sätt och utan kvantitativa begränsningar, utan skyldighet att be rättighetshavaren om tillstånd. Vi undersökte också bestämmelserna om utgångna verk, enligt vilka en CHI kan tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material online som ingår i deras samlingar utan att fråga rättsinnehavare individuellt om tillstånd, efter att ha följt vissa steg.

Dessutom berättade vi hur olika länder i EU införlivade dessa ”rättsliga tillstånd” i sin nationella lagstiftning, till exempel i Italien, Sverige och Litauen.

Som med alla EU-direktiv finns det en tidpunkt då deras praktiska effekter analyseras för att utvärdera om deras mål uppfylls. Detta sker nu, med början i en översyn av direktivet av en extern konsult, Verian Group, tillsammans med ytterligare två partner. Översynen omfattar en undersökning som avslutas den 14 juni 2026. På grundval av resultaten av studien kommer de avdelningar inom Europeiska kommissionen som övervakar direktivet att bedöma behovet av eventuella ändringar av lagstiftningen.

Ända sedan direktivet antogs har vi övervakat dess genomförande i praktiken, och vi har noterat att små lagändringar skulle kunna leda till ett mycket effektivare resultat. Vi anser att översynen av direktivet erbjuder goda möjligheter för detta och att det är viktigt att medborgarinitiativ deltar aktivt i undersökningen och intervjuerna. Vi kommer att dela mer information via Europeana-kanaler när detta finns tillgängligt och har just offentliggjort vår ståndpunkt om hur direktivet bör ändras.

Den digitala samlingsförordningen för data

Europeiska kommissionen har lagt fram ett digitalt samlingsförslag, ett lagstiftningsinitiativ som samlar olika rättsliga bestämmelser i ett enda instrument, för enkelhetens och effektivitetens skull. Den integrerar till exempel direktivet om öppna data och dataförvaltningsakten i dataakten.

En samlingsförordning bör endast leda till ändringar av teknisk natur, men förslaget innebär betydande (och ibland kontroversiella) ändringar av olika direktiv och förordningar, såsom den allmänna dataskyddsförordningen.

De föreslagna ändringar som påverkar kulturarvssektorn mest direkt införs i direktivet om öppna data, nämligen genom tillägget att det skulle vara möjligt att ta ut högre avgifter av mycket stora företag och fastställa olika villkor för dataåtkomst och vidareutnyttjande.

I direktivet om öppna data är den allmänna principen att en offentlig kulturarvsorganisation inte bör ta ut några avgifter för att få tillgång till sin dokumentation. Om avgifter tas ut måste beräkningen av dem göras transparent och motiveras av kostnaden för att förbereda uppgifterna för åtkomst. Det digitala samlingsförslaget har en helt annan strategi och anger att ”offentliga myndigheter får fastställa högre avgifter för mycket stora företags vidareutnyttjande av data och handlingar” på ett sätt som underlättar ”avkastning på investeringar”. Kommissionen har även tillagt att de kan fastställa ”särskilda villkor för mycket stora företags vidareutnyttjande av uppgifter och handlingar”.

Europeana Foundation lämnade in ett svar på det offentliga samråd som var öppet till och med den 13 mars 2026. I detta svar

• Vi angav att vi värdesätter möjligheten att införa högre avgifter för stora företags återanvändning av data och dokument, eftersom dessa användare har möjlighet att säkerställa dataförvaltares ekonomiska hållbarhet, men vi anser att dessa avgifter bör tas ut för tillhandahållandet av en tjänst, till exempel data som förberetts i bulk för AI-utbildning snarare än för att bara få tillgång till data.
• Vi insisterade på behovet av att skydda öppen licensiering och varnade för att införandet av särskilda villkor på åtkomstnivå kan störa ansträngningarna att göra material tillgängligt under öppna licenser, till exempel Creative Commons-licenser.
• Vi uppmuntrade till att se över reglerna för exklusiva avtal, till exempel de som gäller för Google Books-projektet. Även om en period av exklusivitet kan vara nödvändig för att företag ska få avkastning på sina investeringar, och sådana investeringar är värdefulla för kulturarvssektorn, bör perioden begränsas till ett mycket strikt minimum. Annars ger det en oavsiktlig fördel för en stor marknadsaktör, vilket undergräver vissa av målen i förslaget till den digitala samlingsförordningen, och tar bort värdefulla möjligheter från samhället i stort att använda data från den offentliga sektorn i specifika sammanhang, t.ex. kommersiella sammanhang.

Förslaget håller nu på att ses över i Europaparlamentet och rådet.

Löftet om rättsakten om det europeiska forskningsområdet

I Europeiska kommissionens meddelande av den 29 januari 2025 – EU:s konkurrenskraftskompass – framträder en tydlig strategi tillsammans med ytterligare underlag för den europeiska forskningsakten. Det syftar till att stärka unionens konkurrenskraft genom att investera i forskning, anpassa nationell lagstiftning och främja kunskapsdelning och gränsöverskridande samarbete för att säkerställa att Europa förblir ett nav för banbrytande vetenskapliga och tekniska genombrott.

Rättsakten om det europeiska forskningsområdet innebär en strategisk övergång till en enhetlig ”femte frihet” i Europa – fri rörlighet för kunskap – som positionerar medborgarinitiativ som bibliotek, arkiv och museer som viktiga forskningsinfrastrukturer. Inom ramen för den politiska agendan för det europeiska forskningsområdet 2025–2027 erkänns dessa institutioner i allt högre grad inte bara som databaser, utan som aktiva noder i ekosystemet för öppen vetenskap, som drar nytta av föreslagna reformer såsom sekundära publiceringsrättigheter. Rättsakten om det europeiska forskningsområdet syftar till att överbrygga klyftan mellan kulturellt bevarande och teknisk innovation genom att främja initiativ såsom det gemensamma europeiska dataområdet för kulturarv och det europeiska samarbetsmolnet för kulturarv (ECCCH) för att skapa en digital infrastruktur som kopplar samman CHI och yrkesverksamma i hela EU och främjar gränsöverskridande samarbete. Dessa insatser säkerställer att unionens kollektiva minne är fullt tillgängligt för spjutspetsforskning och samhällsutveckling.

Du kan läsa mer om upphovsrättsdirektivet och upphovsrätten i allmänhet på webbplatsen för dataområdet. Vi uppmuntrar dig att gå med i upphovsrättsgemenskapen för att höra mer om denna utveckling.