Föräldralösa verk och ett svart hål av kulturarv
Föräldralösa verk (i vid bemärkelse och inte nödvändigtvis i den mening som avses i direktivet om föräldralösa verk) är upphovsrättsligt skyddade verk där rättsinnehavarnaantingen är okända eller inte kan spåras. Inom EU:s kulturarvsinstitutioner finns det förmodligen hundratals miljoner anonyma verk, som ibland utgör upp till 40–50 % av samlingsföremålen. På grund av sin natur, upphovsrättslagstiftningens krav och bristen på ändamålsenliga lösningar utgör anonyma verk en enorm fråga för massdigitalisering och offentliggörande (även online) av tillgångar som ägs av kulturarvsinstitutioner i hela Europa. Bristen på tillgång till anonyma verk har skapat ett svart hål i kulturarvet.
Under många år har riskhantering varit det enda möjliga alternativet för kulturarvsinstitutioner att göra sina anonyma verk tillgängliga online. Direktivet om anonyma verk från 2012 var en viktig utveckling när det gäller att tillhandahålla en lösning för att underlätta tillgången online till anonyma verk som innehas av kulturarvsinstitutioner i hela EU och underlätta en massdigitalisering av skatterna i deras samlingar. Det krävs rimliga sökningar för att fastställa om rättsinnehavare kan lokaliseras och om så inte är fallet kan kulturarvsinstitutioner registrera uppgifter om sina anonyma verk i EUIPO:s databas över anonyma verk. När detta är gjort kan anonyma verk publiceras online med liten risk.
Riskhanteringens fortsatta relevans
Det är beklagligt att EU:s direktiv om anonyma verk på grund av ett antal problem inte har använts i så stor utsträckning som man hoppats, och riskhantering är fortfarande en viktig faktor för institutioner, även i Förenade kungariket och de i hela EU som inte använder direktivet om anonyma verk. Fram till dess att Förenade kungariket lämnade EU den 1 januari 2021 hade brittiska kulturarvsinstitutioner använt direktivet om anonyma verk för att offentliggöra några av sina anonyma verk online. När de gränsöverskridande upphovsrättsarrangemang som är unika för EU:s medlemsstater upphörde kunde brittiska kulturarvsinstitutioner som redan hade använt undantaget för anonyma verk inte längre använda det som grund för sin online-återgivning av anonyma verk och kunde inte längre överväga att använda det för någon framtida online-publicering av sina anonyma verk.
Framöver innehåller EU:s upphovsrättsdirektiv viktiga bestämmelser och undantag för kulturarvsinstitutioner, bibliotek och arkiv som möjliggör mångfaldigande online av utgångna verk, inbegripet anonyma verk. Medan länder i hela EU för närvarande genomför upphovsrättsdirektivet kommer brittiska institutioner tyvärr inte att kunna dra nytta av dessa bestämmelser på grund av att Storbritannien lämnar EU och väljer att inte genomföra EU: s upphovsrättsdirektiv. Dessutom omfattar Förenade kungarikets licenssystem för anonyma verk, som drivs av den brittiska regeringen, endast användningen av anonyma verk i Förenade kungariket, vilket inte helt undanröjer den rättsliga risken om något görs tillgängligt online och därför är tillgängligt och används från ett annat land än Förenade kungariket. Följaktligen blir riskhantering en ännu viktigare faktor för brittiska institutioner och de i hela EU som inte använder direktivet om anonyma verk när det gäller att ge tillgång till deras anonyma verk.
En checklista för riskhantering
Det är viktigt att betona att riskhantering är ett institutionellt val. Det bör alltid noga övervägas mot eventuella risker och kostnader, samt dokumenteras. Om din institution beslutar att reproducera sina anonyma verk kan följande checklista för riskbedömning vara användbar:
Föra register över alla försök att kontakta rättighetshavarna.
Följa reproduktionen av anonyma verk med attributionsförklaringar, om dessa är kända.
Införa riktlinjer och förfaranden för anmälan och avlägsnande för att göra det möjligt att avlägsna anonyma verk om rättsinnehavarna träder fram.
Reproducera bilder i låg upplösning.
Bedöma de särskilda riskerna med att mångfaldiga anonyma verk från fall till fall, till exempel beroende på typ av verk, alster och ålder, för att minska risken för att rättighetshavare med hög profil träder fram.
Begränsa all användning till "Icke-kommersiell forskning eller privata studier".
Lägg undan pengar om rättighetshavare träder fram och/eller tecknar försäkring
Utför rimliga sökningar. Dessa kan omfatta bildigenkänningsprogram – använd kostnadsfria webbplatser som TinEye och Advanced Google Search.
Kontrollera erkännanden och anteckningar av publicerade verk / utställningskataloger om författaren.
Kontrollera internet för information om skaparen av materialet och föra register över alla sökningar där så är lämpligt.
Kontrollera WATCH-filen på Internet för information om konstnärer och författare (inträdde via WATCH).
Kontrollera andra organisationer som kan inneha verk av den konstnären/skaparen och kontakta dem för att se om de kan lämna någon information om rättighetshavaren.
Kontrollera med upphovsrättsorganisationerna.
Fastställ om verket har lånats ut/efterlämnats/lämnats av rättighetshavaren. Om så är fallet, kan den person som lämnade materialet lämna kontaktuppgifter till rättighetshavaren?
Kontrollera om materialet förvaras i ett bildbibliotek eller en arkivbyrå.
Kontrollera om arbetet utförs av en akademiker, student, stödpersonal eller någon annan som är direkt (eller indirekt) knuten till din organisation.
Placera en annons i en relevant facktidskrift eller tidskrift för att spåra rättighetsinnehavaren.
Om konstnären eller författaren fortfarande lever kan du kanske hitta deras kontaktadress via online-katalogförfrågningar.
Om du vill veta mer om upphovsrätt och kulturarvssektorn, gå med i Europeana Copyright Community genom Europeana Network Association!