Frankfurt den 11 oktober 2018 – Vilka är de bästa sätten att stödja teknikdriven innovation på europeisk, nationell och regional nivå? Vad händer om vi som samhälle inte agerar nu? I dag presenterade 14 europeiska partner sitt nya europeiska manifest om stöd till innovation för kulturella och kreativa sektorer vid en presskonferens på ARTS+, festivalen om kulturens framtid.
För första gången efterlyser Europas kreativa sektorer en enad uppmaning till storskaligt stöd till innovation inom kultur. Samtidigt har de utfärdat en skarp varning om att framgången för sektorerna – inbegripet journalistik, radio och tv, kulturarv och förlagsverksamhet – är hotad inom en snar framtid utan sådant stöd. Som de 14 partnerna säger i sitt manifest: Kulturen är en av Europas största tillgångar. Men i en tid av stora tekniska förändringar behöver Europa en effektivare innovationsstrategi för de kulturella och kreativa sektorerna. Just nu håller de stora kommersiella plattformarnas logik på att omforma inte bara Europas marknader utan även dess samhällen. Kultur hjälper oss att förstå vår värld, och det bör ge en moralisk kompass för teknik. För att stärka kulturen i denna funktion och ge medborgarna möjlighet att göra det mesta av kulturen behöver vi massivt offentligt stöd för innovation inom kulturen, men sådant stöd saknas för närvarande.”
”De kreativa och kulturella näringarnas sociala, kulturella och ekonomiska betydelse är enorm”, sade Christian Ehler, ledamot av Europaparlamentet, vid dagens presskonferens. ”De är en nyckelsektor i Europa – större än bilindustrin eller den kemiska sektorn när det gäller deras inverkan på sysselsättningen, till exempel. Det är på tiden att vi behandlar dessa sektorer som en nyckelsektor, ger dem den betydelse de förtjänar och sätter dem i centrum för innovationspolitiken på EU-nivå.” Ehler var också medföredragande för ett betänkande från Europaparlamentet som – redan i slutet av 2016 – efterlyste en enhetlig EU-politik för de kreativa sektorerna och betonade sektorernas betydelse när det gäller att tillhandahålla ”mer än 12 miljoner heltidsjobb, vilket motsvarar 7,5 % av EU:s arbetskraft och skapar ett mervärde på cirka 509 miljarder euro till bruttonationalprodukten (5,3 % av EU:s totala bruttoförädlingsvärde)”. Manifestet stöder kraven i Europaparlamentets betänkande och uppmanar till ett snabbt genomförande av en enhetlig innovationspolitik för de kreativa sektorerna på europeisk, nationell och regional nivå.
”Ny radikal teknik, som AI, är på väg att bryta igenom, och om vi vill behålla vår konkurrensfördel inom kulturarvet måste vi göra djupgående åtaganden och investeringar i vår digitala framtid, i infrastruktur som Europeana, annars riskerar vi att bli de digitala kolonierna i Silicon Valley. Detta kräver att Europeiska unionen fattar ytterligare ett djärvt och upplyst beslut: att återigen främja den digitala omvandlingen på våra egna villkor så att vi kan fortsätta att stärka vår kultursektor för att frigöra den potentialen inifrån, säger Harry Verwayen, verkställande direktör för Europeana Foundation.
”Även om det finns gott om innovativa initiativ och uppstartsföretag inom de kreativa och kulturella sektorerna är det mycket få av dessa som uppnår en tillräcklig skala för att de ska få större inverkan på samhället eller marknaden”, sade Holger Volland, medgrundare av THE ARTS+. ”Vi kan se en växande klyfta mellan teknik och kultur. Kulturen, och med den samhället, kämpar för att komma ikapp den exponentiella takten i den tekniska innovationen.”
Ugo Bacchella, ordförande för den italienska stiftelsen Fitzcarraldo och strategisk partner till THE ARTS+, konstaterade att ”skräddarsydda investeringar och strukturellt stöd behövs om vi fullt ut ska kunna dra nytta av teknikdriven innovation, och för innovationer inom kulturproduktion och distribution för att få in mer kultur i medborgarnas vardag. På så sätt kan man dra största möjliga nytta av den kulturella mångfalden och komma till rätta med fragmenteringen av kultursektorerna.”
Under de senaste månaderna har 14 europeiska partner samarbetat för att identifiera de största strukturella hindren för innovation inom de kreativa sektorerna och hitta de bästa lösningarna för en sammanhängande strategi. Resultatet – manifestet – presenterades för första gången vid gårdagens innovationstoppmöte THE ARTS+ inför över 100 internationella experter inom kultur, teknik, politik och näringsliv.
De största hindren för innovation som identifierats i manifestet:
1. En hög grad av fragmentering och en silomentalitet som återspeglar sektors-, språk- och landsskillnader, trots att sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbete är avgörande.
2. Allmän brist på investeringar, finansiering och finansiering: få investeringar kommer från externa investerare, och det finns få offentliga finansieringsstrategier av betydande omfattning.
3. De kreativa sektorernas särdrag och hur de påverkar innovationen är inte lätta att mäta eller förstå. De har ännu inte erkänts av de offentliga beslutsfattarna.
4. Tekniska färdigheter och entreprenörsfärdigheter är dåligt integrerade.
5. Värdenätverk förändras, vilket medför ett behov av nya värde- och affärsmodeller.
6. Kultur och kreativitet finns i ett alltmer globalt sammanhang, men kulturella och politiska aktörer har ofta fortfarande ett lokalt tänkesätt.
I manifestet föreslås följande stödåtgärder för de kulturella och kreativa sektorerna:
1. Erkänna sektorernas konvergerande struktur och hybridstruktur och införa mer explicita strategier för att stödja deras innovationspotential.
2. Öka de offentliga investeringarna i de kulturella och kreativa sektorerna till en nivå som passar deras relevans som en nyckelsektor och skräddarsy finansieringsprogram efter deras behov.
3. Göra det mer attraktivt att investera i sektorerna genom att stärka alternativa investeringsformer och möjliggöra nya inkomstkällor.
4. Stärka dialogen mellan berörda parter inom politik, kultur, teknik och industri samt mellanhänder, forskningsaktörer och det civila samhället.
5. Stödja en bredare definition av innovation som omfattar ”mjuk” innovation.
6. Stärka de kulturella och kreativa sektorernas internationella karaktär genom att stärka rollen för överstatlig politik och innovationsfrämjande åtgärder, särskilt på EU-nivå.
European Manifesto on Supporting Innovation for Cultural & Creative Sectors är ett resultat av innovationstoppmötet ARTS+ (10 oktober 2018), som anordnades som en del av ALDUS (nätverket av europeiska bokmässor, www.aldusnet.eu) och medfinansieras av Europeiska unionens program Kreativa Europa.
De strategiska partnerna för manifestets publicering är Fitzcarraldo Foundation/ArtLab och European Creative Business Network (ECBN)/Europeiskt centrum för kreativ ekonomi (ecce). Tillsammans med ARTS+ var dessa initiativtagare till manifestet. Ytterligare programpartner är Federation of European Publishers. Börsenverein des Deutschen Buchhandels (tyska förläggar- och bokhandlarföreningen). den italienska förläggarföreningen AIE, Europeana-stiftelsen, NEMO (nätverket för europeiska museiorganisationer), och Studies in Media, Innovation and Technology (SMIT), en forskargrupp vid Free University of Brussels (VUB), en del av forskningsnätverket imec (Flandern) och en partner till det EU-finansierade projektet MediaRoad. Nätverkspartner är Fundación Germán Sánchez Ruipérez. Deutscher Museumsbund e.V., Tysklands Unescokommission, I3, en samordnad stödåtgärd som finansieras av Europeiska kommissionen (företrädd av T6 Ecosystems). Nya europeiska medier (NEM), en partner till det EU-finansierade projektet VitalMedia. och World Association of Newspapers and News Publishers (WAN-IFRA), genom sin globala allians för medieinnovation.
Hitta manifestet här.
FRÅGOR FRÅN ARTS+ INNOVATION SUMMIT PARTNERS & SPEAKERS
”Utan tillräckligt stöd till deras pågående tekniska och digitala utveckling kommer museerna inte att kunna utnyttja sin fulla potential, och de riskerar att bli irrelevanta för stora delar av samhället.” David Vuillaume, ordförande för NEMO, Nätverket för europeiska museiorganisationer, och direktör Deutscher Museumsbund, vuillaume@museumsbundde.
”Ny radikal teknik, som AI, är på väg att bryta igenom, och om vi vill behålla vår konkurrensfördel inom kulturarvet måste vi göra djupgående åtaganden och investeringar i vår digitala framtid, i infrastruktur som Europeana, annars riskerar vi att bli de digitala kolonierna i Silicon Valley. Detta kräver att Europeiska unionen fattar ytterligare ett djärvt och upplyst beslut: att återigen främja den digitala omvandlingen på våra egna villkor så att vi kan fortsätta att stärka vår kultursektor för att frigöra den potentialen inifrån.” Harry Verwayen, verkställande direktör, Europeana Foundation, [email protected]
”Det är dags för Europa att införa en stödpolitik för innovation inom boksektorn och de kreativa näringarna i allmänhet som verkligen återspeglar deras roll och potential, samtidigt som deras behov och särdrag erkänns.” Rudy Vanschoonbeek, ordförande för Federation of European Publishers (FEP)
”Exempel som startacceleratorn Contentshift eller ekosystemet för e-böcker Tolino, som utvecklats av den tyska förlagsindustrin i samarbete med IKT, illustrerar intresset för innovation inom bokförlagssektorn. Men för att säkerställa innehållets mångfald och kvalitet i framtiden finns det ett stort behov av ett effektivt ekonomiskt och strukturellt stöd till innovation.” Cigdem Aker, chef för Strategy & Innovation, Börsenverein des Deutschen Buchhandels (tyska förläggar- och bokhandlarföreningen), [email protected]
”Bokbranschen skulle ha stora möjligheter om det fanns lämpliga strategier för innovationsstöd. Vi behöver detta stöd för det första för att skapa innovativa partnerskap med bibliotek och skolor, i syfte att ta itu med förändringarna i läsbeteendet, och för det andra för att skapa strategier ”utanför silo” för att motverka kraften i de enorma teknikföretagens plattformsmodell.” Luis González, direktör för Fundación Germán Sánchez Ruipérez (Spanien), [email protected]
”Utgivningsindustrin behöver både regler och verktyg: Under de senaste månaderna inriktades debatten på det första direktivet om upphovsrätt. Det är dags att också titta på den andra: Stöd till innovation i alla kreativa sektorer. Omröstningen i CULT-utskottet i går är mycket lovande: Parlamentet föreslår att medel ska avsättas för att stödja kreativa industrier och på viktiga områden, såsom förvaltning av upphovsrätt och tillgänglighet. Vi hoppas att denna riktning kommer att följas i nästa steg.” Piero Attanasio, chef för Europafrågor och forskning och innovation vid AIE (Italienska förläggarföreningen), [email protected]
”Plattformiseringen och den digitala omvandlingen påverkar i allt högre grad de europeiska medieaktörernas roll i den internationella konkurrensen. För att hantera denna fråga behöver de kulturella och kreativa sektorerna bättre stöd från EU-institutionerna – särskilt när det gäller utvecklingen av hållbara affärsmodeller som gör det möjligt för små och medelstora europeiska aktörer att konkurrera på lika villkor med de stora plattformarna. Dessa frågor bör också återspeglas mycket tydligt i nästa EU-budget (2021–2027), som för närvarande diskuteras i Europaparlamentet och Europeiska rådet.” Simona De Rosa, Senior Researcher, T6 Ecosystems, [email protected]
”I en plattformsledd digital framtid är innovativa europeiska mediesektorer avgörande för att säkerställa att medborgarna har tillgång till varierat innehåll. Detta kan endast ske med ökat stöd på europeisk, nationell och lokal nivå för att säkerställa lika villkor för dessa sektorer.” Heritiana Ranaivoson, senior forskare, Studies imec-SMIT-VUB, [email protected]
”Kultur och teknik är mänskliga skapelser och delar därmed ett gemensamt DNA. I detta avseende måste kultursektorn vara fullt delaktig i den digitala miljön. Inte som besökare till ett främmande land, utan som sociala aktörer som gör anspråk på vad som är deras med rätt." Octavio Kulesz, Editorial Teseo / UNESCO-expert, [email protected]
”Den senaste politiken och de senaste programmen för innovationsstöd är avgörande för de europeiska kulturella och kreativa näringarna. Stora insatser måste göras för att modernisera det politiska beslutsfattandet i form av intensivt samarbete över silor och på grundval av sektorns konkreta behov. Det krävs ett långsiktigt och tillförlitligt samarbete. De viktigaste debatterna om framtidssäkrade stödprogram måste omfatta den digitala världen, globala förbindelser och ökat utbyte och samarbete.” Sylvia Amann, inforelais, medordförande för expertgruppen EU–OMC, [email protected]
> Hitta fler pressmeddelanden här >https://www.buchmesse.de/en/press/press-releases
> Hitta fler pressbilder här >https://www.buchmesse.de/en/press/press-material
Om Frankfurter Buchmesse
Frankfurter Buchmesse är den internationella förlagsbranschens största mässa – med över 7 300 utställare från 102 länder, cirka 286 000 besökare, över 4 000 evenemang och cirka 10 000 ackrediterade journalister och bloggare närvarande. Det samlar också nyckelaktörer från områdena utbildning, film, spel, STM, akademisk publicering och affärsinformation. Sedan 1976 har bokmässan presenterat ett årligt hedersgästland, som visar sin bokmarknad, litteratur och kultur för deltagarna på olika sätt. Frankfurter Buchmesse organiserar deltagande av tyska förlag på cirka 20 internationella bokmässor och är värd för handelsevenemang under hela året på stora internationella marknader. Tillgång till Business Club, med sina premiumtjänster, nätverksevenemang och konferenser, t.ex. MARKNADSFÖRETAG, är endast tillgänglig med en företagsbiljett – premiumalternativet för B2B-besökare. THE ARTS+ lanserades 2016 som en mässa, företagsfestival och internationell mötesplats för kultur och kreativa näringar. Syftet är att utnyttja digitaliseringens potential för kreativt innehåll och att utveckla nya affärsområden. Frankfurt EDU, den internationella utbildningsplattformen för Frankfurter Buchmesse, presenterar innovativa koncept, innehåll och teknik för framtidens lärande. Campus Weekend på Frankfurter Buchmesse är tillägnad universitetsstudenter. Frankfurter Buchmesse är ett dotterbolag till Börsenverein des Deutschen Buchhandels (tyska förlaget & Booksellers Association). https://www.buchmesse.de/en
Kontakt för media:
Press & Kommunikation, Frankfurter Buchmesse
Katja Böhne, Marknadsdirektör & Kommunikation, Telefon: +49 (0) 69 2102-138, [email protected]
Kathrin Grün, kommunikationsdirektör, tfn: +49 (0) 69 2102-170, [email protected] Tina Pfeifer, PR-ansvarig, tfn: +49 (0) 69 2102-271, [email protected]