Hur kom du in i ditt yrke?
För snart ett halvt sekel sedan (!) fick jag en forskarutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Därefter började jag på British Council, Förenade kungarikets byrå för kulturdiplomati, där jag tillbringade 14 år med att bo och arbeta i Jakarta, Singapore och Kairo, mellan flera stints i London. 1990 startade jag den första av en rad organisationer som drev projekt och gjorde internationell rådgivning, främst inom information och utbildning. 1993 vann vi vårt första projekt om ”telematik för bibliotek” inom EU:s forskningsram. Efter EU:s ökade uppmärksamhet på kultur – och dess framtida digitala sammanhang – för omkring 20 år sedan drev vi många EU-projekt, däribland ett antal åtgärder som föregick Europeana. I och med Europeanas födelse hjälpte jag till att initiera eller var nära involverad i sex eller sju nätverk för bästa praxis, forskningsprojekt och liknande åtgärder inom ramen för dess ”paraply”.
Vad arbetar du med just nu?
Sedan 2016 har jag arbetat med Marinos Ioannides och teamet vid Digital Heritage Research Laboratory, Cyperns tekniska universitet. Vi har tilldelats European Research Area och UNESCO Chairs in Digital Heritage. Vi koordinerade också ViMM (Virtual Multi-Modal Museum) CSA 2016-19. För närvarande arbetar jag med EU-studien om kvalitet i 3D-digitalisering av det materiella kulturarvet samt projektet Europeana Common Culture Generic Services, där jag för närvarande tittar på crowdsourcing av digitalt kulturarv i hela Europa som en aspekt av kapacitetsuppbyggnad. För övrigt talar jag vid ett webbseminarium om crowdsourcing och digitalt kulturarv den 15 december som alla som läser detta är varmt välkomna att delta i.
Vilka är utmaningarna i din roll? Vilka är några av dina favoritelement?
Bortsett från att försöka hålla en organisation igång i 25 år har de största utmaningarna - och professionell tillfredsställelse - kopplats till komplexiteten i nya förhållanden och försöker bidra till förändring. Jag kan till exempel tänka mig tillbaka till 1990-talet - att arbeta med bibliotek, museer och arkiv i Central- och Östeuropa för att engagera sig i EU. och bidra till att få storskalig EU-finansiering till biblioteken vid historiskt missgynnade universitet i Sydafrika. Därefter följer en rad åtgärder för att stödja införlivandet av direktivet om information från den offentliga sektorn i medlemsstaternas lagstiftning. För några år sedan var jag medförfattare till en studie från Världsbanken om global utveckling och en rapport om digitala utdelningar på den kinesiska landsbygden. Var och en av dessa utmanade gränserna för min kunskap och kompetens på olika sätt. Att hjälpa till att få in en ganska stor andel av innehållets metadata i Europeana i dess första fas, genom flera olika projekt, var också ett stort test!
Vad var din motivation för att gå med i medlemsrådet?
Jag har investerat i Europeana sedan starten och anser att det fortfarande är det viktigaste initiativet för det europeiska kulturarvet i den digitala tidsåldern. Jag var tidigare involverad i flera arbetsgrupper och det kändes naturligt att ställa upp i valet till medlemsrådet. Jag var glad över att bli vald - det finns många utmärkta kandidater i Europeana Network Association!
Vad tänker du göra som medlemsråd?
Jag gick med i ENA:s styrelse tidigare i år och är för närvarande involverad i diskussionen om ökad inkludering och mångfald inom samlingar och i vårt samhälles representativitet. Detta är mycket viktigt för mig. Utöver detta skulle jag vilja hjälpa ENA att komplettera Europeana-initiativet genom att effektivt samverka med kulturarvsinstitutioner kring ”digital omställning”. Jag ser också samhällsengagemang och ett starkare bidrag till lokal identitet och ”känsla av plats”, som något Europeana kan stärka med stöd från ENA.