Goda nyheter för digital innovation
Så den goda nyheten är att Europa är världsledande inom innovation för det digitala arvet. Europeiska unionens (EU) digitala kulturinitiativ Europeana består av ett blomstrande nätverk av närmare 4 000 minnesinstitutioner (bibliotek, museer, arkiv osv.) som har delat över 50 miljoner digitaliserade föremål i ett standardiserat format på den digitala plattformen. Denna modell, som bygger på öppna standarder och en inkluderande, fördelningsinriktad strategi, håller på att antas som modell i USA och Japan för Brasilien och Kanada.
För tio år sedan fattade EU ett djärvt beslut om vårt kulturarv. De ansåg att det var för viktigt att lämna marknadskrafterna ensamma. För två veckor sedan visade Europeanas offentliga utvärdering att den fortfarande är mycket relevant för de utmaningar vi står inför i dag i Europa, och EU har på nytt åtagit sig att stödja initiativet.
En utmaning för audiovisuella arkiv
Vi står dock inför några allvarliga utmaningar och tyvärr påverkar dessa audiovisuella (AV) arkiv mer än något annat kreativt medium.
Här är frågan: Vi har för närvarande digitaliserat omkring 10 % av allt vårt arv. Av dessa 10 % (vilket motsvarar cirka 300 miljoner föremål) är endast omkring en tredjedel tillgängliga online, och av detta är endast 7 % tillgängliga för återanvändning. På Europeana arbetar vi mycket hårt för att förbättra denna ekvation och som du kan se kan nästan 20% i Europeana delas, anpassas (allt med full respekt för upphovsrätten förstås) medan de andra 80% kan åtminstone ses online.
Tyvärr släpar AV bakom förpackningen i denna tävling om tillgång: På Europeana Collections ger vi tillgång till cirka 1 miljon videor och 700 000 ljudinspelningar. Endast 6 000 (0,5 %) är dock uttryckligen märkta som tillgängliga för återanvändning.
Så vad kan man göra åt detta? Hur påverkar vi de stora samhällsfrågor som Europa står inför när vi använder en kraftfull agent som AV-arkiv till vår fördel?
En stor del av detta ligger naturligtvis i upphovsrätten. Vi uppmuntrar institutioner att anta open access-policyer där de åtar sig att publicera samlingar som de äger upphovsrätten till under en öppen licens. Men vid denna tidpunkt är det viktigare att vi arbetar tillsammans med våra partners för att utveckla tekniska lösningar som förbättrar tillgången till innehåll, inom den nuvarande upphovsrättsliga ramen.
Tänk till exempel på inbäddningsbara spelare som tillåter bildarkiv att strömma sitt material i olika sammanhang, fortfarande inom upphovsrättsliga ramar.
Potentialen hos arkiv för AI och datautvinning
Men vi bör tänka mycket längre än så: Tänk om vi till fullo kunde utnyttja AI:s och maskininlärningens möjligheter att utvinna dessa arkiv i stor skala? Vi skulle kunna knyta kontakter av alla slag, upptäcka mönster och avslöja det förflutna på helt nya sätt!
En prototypversion av Time Machine-projektet har experimenterat med djupbrytning av stadsarkiven för att extrahera intelligens om tidigare städer. Handelsvägar, sociala rörlighetsmönster, hur kunskap flödade genom staden över tiden. Utvinning av dessa data ger oändliga möjligheter att förbättra utbildningen, berika turistupplevelser och ge mening åt det förflutna.
Tänk dig att göra detta i stor skala över hela Europa, även gruv AV-arkiv med hjälp av tal- och bildigenkänning och partitionering av scener. Detta skulle göra det möjligt för oss att kringgå de mest uppenbara begränsningarna - möjliggöra enkel översättning av undertexter och sökbarhet av relevanta delar av annars mycket långa och otympliga videor.
Det är precis vad flaggskeppsinitiativet Time Machine FET föreslår: Utveckling av en storskalig (robotiserad) digitaliserings- och datorinfrastruktur för att utvinna intelligens med hjälp av AI.
När vi talar om ”digitalomställning”bör vi fråga oss själva: ”Vad vill vi omvandlas till?” Vill vi att den omvandlingen ska dikteras av stora företagsplattformar? Eller vill vi använda styrkan i vår nätverksinfrastruktur och sätta villkoren själva?
Jag vill uppmuntra Europeiska unionen att vara djärv och stödja storskaliga, ambitiösa innovationsprojekt som Time Machine. Dessa projekt har potential att omvandla en av våra största tillgångar, kulturarvet, till ett instrument för social och ekonomisk innovation.
Ovanstående är en transkribering av presentationen.