Tre saker du behöver veta om hållbara vägar för kulturarv

Under de två år som gått sedan Climate Action Communitys arbetsgrupp för miljömässig hållbarhet bildades har världen förändrats drastiskt. Två saker har dock förblivit ”samma” och ökar faktiskt stadigt: Frekvensen av extrema klimatfenomen och den digitala omvandlingen inom varje sektor.

Vi reagerar på den nuvarande verkligheten genom att offentliggöra rapportenRegenerative Digital Transformation: Hållbara vägar för kulturarv”och genom att efterlysa ekologiskt ansvar inom sektorn i allmänhet och inom digitalt bevarande i synnerhet. Digitalt bevarande är kärnan i kulturarvsinstitutionernas uppdrag. Men i takt med att deras digitala verksamhet växer ökar också miljökostnaderna för all IKT-infrastruktur som används. Kulturarvsinstitutionerna strävar efter att skydda mänsklighetens arv, men deras digitala metoder bidrar avsevärt till miljöförstöringen. Denna paradox kräver en övergång – från effektivitet till ekologiskt ansvar, tillräcklighet och förnyelse.

Den regenerativa digitala omvandlingen: I rapporten Sustainable Pathways for Cultural Heritage introduceras begreppet ”regenerativ digital omvandling”, som går utöver att minimera skador genom att aktivt söka sätt att återställa, förnya och återansluta ekosystem och samhällen genom digitalt kulturarv, samtidigt som man stöder framtida generationer. Viktigast av allt, det erbjuder praktiska rekommendationer baserade på analys av undersökningsdata och skrivbordsforskning. Fortsätt läsa för att upptäcka tre viktiga lärdomar som framkommit från denna rapport.

Varför var det viktigt att utarbeta denna rapport?

Arbetsgruppen för praxis för miljöhållbarhet inom Europeana Climate Action Community lanserade ”Sustainability Practice Survey” i syfte att systematiskt bedöma den miljömässiga hållbarheten hos digitala bevarandemetoder som används av kulturarvsinstitutioner och att stödja för att minska sektorns miljöpåverkan. Resultaten av denna undersökning gav insikter från digitala yrkesverksamma och it-team inom kulturarvsinstitutioner om deras nuvarande praxis under hela cykeln av digitalt bevarande (urval, bevarande, tillgänglighet) och hur de integrerar (eller inte) miljömässig hållbarhet i det digitala kulturarvet.

Undersökningen belyste både en växande medvetenhet om miljöansvar och en betydande lucka i praktiska strategier och institutionella ramar. Den efterföljande rapporten syftar till att överbrygga denna klyfta genom att erbjuda en baslinje och en referenspunkt som underlag för vårt framtida beslutsfattande och klimatmedvetna strategier. Detta är i linje med Climate Action Manifesto of the Climate Action Community, som efterlyser integrering av miljötänkande och operativ hållbarhet i hela den digitala kulturarvssektorn.

Vem har bidragit till undersökningen?

Många kulturarvsinstitutioner svarade generöst och bidrog till denna kollektiva kunskapsövning. I undersökningen samlades 108 svar in från 24 EU-länder och sex andra länder i världen. Svaren kom från bibliotek (33 %), forskningsinstitut (23 %), museer (11 %) och arkiv (6 %).

Kvantitativa data kompletterades med kvalitativa och djupgående fallstudier från Nationalbiblioteket i Finland, Internationale Museum Network och Polin Museum of the History of Polish Jews.

Tre saker vi har lärt oss – och varför de är viktiga för dig

1. De flesta kulturarvsinstitutioner – omkring 80 % – erkänner sitt miljöansvar. Ändå har endast 42 % antagit formella miljöstrategier och bara 14 % mäter aktivt koldioxidavtrycket från sina digitala tjänster. Denna klyfta mellan medvetenhet och åtgärder belyser behovet av kapacitetsuppbyggnad, tydliga ramar och riktlinjer och mer tillgängliga verktyg för att hjälpa de kulturella och kreativa sektorerna att omsätta sitt engagemang i åtgärder och mätbara effekter.
2. Många kulturarvsinstitutioner närmar sig digitalt bevarande utan en enhetlig strategi. Det finns en mångfald av kriterier för urval av innehåll som leder till inkonsekventa ramar för bevarande**.** Projektbaserade krav (17 %) är den vanligaste drivkraften för digitalisering, vilket ofta leder till fragmenterade samlingar som formas av kortsiktiga mål. Organisationspolitiken påverkar 14 % av urvalsbesluten, medan 13 % svarar på tillfälliga begäranden om tillgång, främst för återanvändning av forskning. Endast 6 % av institutionerna involverar allmänheten i deltagarbaserat beslutsfattande, och 5 % rapporterar att de inte har någon tydlig urvalsmetod alls. Avsaknaden av en tydlig långsiktig digitaliseringsstrategi har en direkt negativ inverkan på hållbarheten i de digitala tillgångarnas livscykel – från och med bedömningsfasen, när högt värderat material kanske inte prioriteras och tilldelas mer bevaranderesurser, till duplicering av andra eller till förmån för ”obestämd” lagring som standard på grund av bristen på avanslutningspolitik.
3. Det finns en stor potential för att utveckla samhällsdrivna arkiv och anta en deltagandebaserad strategi genom att involvera slutanvändarna av digitala tjänster. Omkring 80 % av de svarande håller med om att slutanvändarna kan bidra till att skapa mervärde och förbättra digitala processer och metoder för att bli mer miljöansvariga. Fallstudier belyser de värdegemenskaper som kan fungera som kreativa lösningspartner för kulturarvsinstitutioner. Från hantering av digitala tillgångars livscykel till decentraliserad lagring och bevarande med distribuerad infrastruktur kan samhällsdeltagande driva förändring och ha flera positiva resultat.

Tiden för handling är nu!

Tillsammans med samhällen kan kulturarvsinstitutioner spela en viktig roll i klimatåtgärder genom att omvandla digitala kulturarvsmetoder till regenerativa. Vi måste gå från effektivitet till tillräcklighet och maximera bevarandevärdet med minimal IKT-användning. Läs hela rapporten för att få tillgång till insikter och verktyg för att stödja yrkesverksamma inom kulturarvet och yrkesverksamma inom kulturarvet att påbörja – eller fördjupa – den resan.

Du kan börja med små förändringar i din dagliga verksamhet – som att reparera maskinvara, använda programvara med öppen källkod och tänka om när det gäller ”digitalt som vanligt” – dela med dig av dina framgångar och se hur våra gemensamma insatser utvecklas till omvälvande digitala metoder. Vi uppmuntrar dig också att gå med i Europeana Climate Action Community för att dela dina erfarenheter och lära dig med oss.

I rapporten konstateras följande:

”Tillsammans bevarar vi inte bara det förflutna, vi skapar bördig jord för en mer levande och regenerativ framtid för kommande generationer.”