Kulturarvssektorn har utsatts för enorma påfrestningar till följd av covid-19. Men som vi skisserar i dag i vårt manifest för Europadagen – _Kulturarv: Den är en kraftfull katalysator för Europas framtid_och erbjuder också lösningar på de utmaningar som vi står inför i pandemins kölvatten. I detta manifest, som lanserades av medlemmarna i den europeiska kulturarvsalliansen, en informell plattform som sammanför 50 europeiska och internationella nätverk som är verksamma på kulturarvsområdet i stort, beskrivs de viktigaste sätten på vilka kulturarvssektorn kan bidra till Europas återhämtning, och EU-institutionerna uppmanas att sätta sektorn i centrum för planerna för Europas framtid. Nedan kan du läsa uttalandet i sin helhet – läs, underteckna, dela och gå med oss när vi arbetar för att stärka vår sektor och Europa.
På denna viktiga Europadag högtidlighåller vi 70-årsdagen av Schumandeklarationen och inledandet av den europeiska integrationsprocessen.
I en tid då Europa och hela planeten kämpar för att övervinna en kris utan motstycke som orsakats av covid-19-viruset och när vi måste fastställa kraftfulla strategier för att återställa och återuppbygga våra samhällen och ekonomier.
som beaktar att den stora kultur- och kulturarvsvärlden har drabbats hårt och särskilt hårt av pandemin, med allvarliga kulturella, sociala och ekonomiska konsekvenser för yrkesverksamma och volontärer inom kulturarvet,
Imponerad av de exceptionella insatser som gjorts av kultur- och kulturarvsaktörer för att hålla människors anda uppe genom att dela tillgång till ett utomordentligt rikt utbud av kulturellt innehåll.
Vi, företrädare för det stora kulturarvssamhälle som är aktivt i hela Europa, har samlats inom ramen för den europeiska kulturarvsalliansen för att förmedla ett starkt budskap om solidaritet, hopp och enighet till Europas ledare och medborgare. Vi är redo att bidra till EU:s omedelbara sociala och ekonomiska återhämtning och till det europeiska projektets långsiktiga framsteg.
Inspirerade av Robert Schumans och hans kollegors vision och djärvhet, för 70 år sedan, är vi fast övertygade om att vi måste gripa den nuvarande krisen för att sätta kulturen och kulturarvet där de hör hemma: i centrum för EU:s återhämtning,
Som visades under Europaåret för kulturarv 2018 finns det många sätt på vilka kulturarvet kan fungera som en katalysator för positiv förändring.
I detta manifest lyfter vi fram 7 sammankopplade sätt på vilka detta är fallet:
1) HÄLSA EUROPA
I tider av hälsokriser spelar kulturarvet, och kommer att fortsätta att spela, en viktig roll för det fysiska och psykiska välbefinnandet hos varje individ och i våra samhällen som helhet. Som framgår av en rik litteratur och alltmer erkänd i det offentliga beslutsfattandet är välbefinnande ett holistiskt koncept som omfattar känslomässiga, sociala, kulturella, andliga och ekonomiska behov, vilket gör det möjligt för individer att förverkliga sin fulla potential och engagera sig i samhället till sin fulla kapacitet. Att investera i kulturarvet innebär därför att investera i folkhälsa, välbefinnande och förbättring av människors livskvalitet.
2) Att vara Europa
I en tid då hela världen står inför en djupgående omvandling av vårt sätt att leva utgör vårt gemensamma kulturarv och våra gemensamma värderingar ett välbehövligt ankare och en välbehövlig kompass. De kan verkligen ge en känsla av riktning och inspiration för att göra rätt val framför oss. Kulturarvet säkerställer kopplingen mellan våra rötter, identiteter och traditioner och den bredare europeiska och globala bilden. Deltagande i och engagemang för kulturarvet gör det också möjligt för oss att omfamna vår mångfald och använda den som en källa till berikning och kreativitet. Hur EU-medborgarna känner och förstår sitt gemensamma arv, och hur denna process för att tolka kulturarvet underlättas, är avgörande för Europas framtid. Därför måste större investeringar i kultur, utbildning, vetenskap och innovation stå i centrum för främjandet av vår europeiska livsstil - i dess fulla mångfald. Det är också därför som en ”europeisk union med gemensamma värden” i framtiden måste vara lika viktig som EU:s ekonomiska, monetära eller politiska union.
3) DIGITALT TRANSFORMING EUROPA
Covid-19-utbrottet har understrukit den avgörande betydelsen av digital tillgång till kulturarvet. I en tid då människor försöker hålla sig närmare varandra samtidigt som de är fysiskt åtskilda har kulturarvsorganisationer i hela Europa tagit sig an utmaningen. Europa spelar redan en ledande roll i det digitala kulturarvet och har potential att gå vidare med ny teknik såsom artificiell intelligens och maskininlärning som bygger på humanistiska och etiska principer. Nu måste vi arbeta tillsammans för att påskynda och ytterligare förbättra denna digitala omvandling. Samtidigt måste vi minska klyftan mellan institutioner som är digitalt utrustade och de som inte är det. Vi måste demokratisera tillgången till vårt arv för att stödja mångfald, inkludering, kreativitet och kritiskt engagemang i utbildning och kunskapsutbyte. Vi måste främja samarbeten och experiment som stärker vår innovationsförmåga. Och vi måste främja användningen av digital teknik och expertis för att stärka våra kulturinstitutioners roll när det gäller att berätta våra europeiska historier.
4) GREENING EUROPA
Samtidigt som Europeiska unionen arbetar med sin historiska ”europeiska gröna giv” måste vi se till att den kulturella dimensionen av den gröna omställningen av vårt samhälle och vår ekonomi beaktas fullt ut. Vårt kulturarv, inklusive kulturlandskapen, hotas allvarligt av klimatförändringarna. Men kulturvärlden, med sin rikedom av traditionella kunskaper och färdigheter, kan också användas för att ytterligare utvidga begränsnings- och anpassningsmetoder som kan bidra till att uppnå de ambitiösa målen i den europeiska gröna given. Vi stöder helhjärtat uppmaningarna om en ”grön återhämtning” i Europa efter pandemin och är övertygade om kulturarvets enorma potential att bidra till att uppnå detta.
5) REGENERA EUROPA
Den nu banbrytande studien Cultural Heritage Counts for Europe ger robusta bevis på de tydliga fördelarna med kulturarvsinvesteringar för förnyelse av städer och regioner, både på individ- och samhällsnivå. Med tanke på utsikterna till dramatiska förluster av arbetstillfällen uppmanar vi EU:s ledare att investera i kulturarvsledd förnyelse av stads- och landsbygdsområden, vilket möjliggör och förstärker Europas sociala och ekonomiska återhämtning. På så sätt kommer Europa inte bara att bevara många befintliga arbetstillfällen och relaterad kompetens, utan också skapa nya givande arbetstillfällen, från specialiserade hantverk till sofistikerad användning av digital och annan ny teknik. En sådan ”ny giv för kulturarvet” kommer i sin tur att driva på social och ekonomisk innovation och bidra till en betydande förbättring av vår livsmiljö. Den enorma potentialen hos kulturarvsledd förnyelse i historiska städer, byar och på landsbygden i hela Europa kan verkligen bli en verklig "spelväxlare" mot ett grönare och mer hållbart Europa.
6) Att uppleva Europa
Inför pandemins katastrofala konsekvenser för turistnäringen på grund av rese- och mobilitetsbegränsningar, som äventyrar 13 miljoner europeiska arbetstillfällen, stöder vi fullt ut vädjan om en stor ”EU-räddningsplan för turism”. Denna plan bör omfatta särskilda åtgärder för att återuppliva kulturturismen, ett av de största och snabbast växande turistsegmenten i världen som står för 40 % av all europeisk turism. Turismen behöver kulturarvet och kulturarvet behöver turismen. Men vi återhämtar oss från krisen genom att använda den som en möjlighet att främja mer innovativa och hållbara former av turism. På så sätt kommer vi att leverera varaktiga fördelar för offentliga och privata ägare av kulturarvsplatser och de samhällen som omger dem, vilket genererar upplevelser av högre kvalitet och större njutning för besökare.
7) Utbredning av världen
Slutligen, vilket den nuvarande krisen har visat, ger mänsklighetens tydliga sammankoppling och bräcklighet Europa en unik möjlighet att stärka sin positiva och konstruktiva roll i världen. Kultur och kulturarv är viktiga drivkrafter för att öka respekten, förståelsen och förtroendet som förutsättningar för global solidaritet och globalt samarbete. Europa bör därför använda sina rika kulturella resurser för att främja denna process.
Mot bakgrund av ovanstående måste vi skyndsamt och gemensamt mobilisera kulturens och kulturarvets omvandlande kraft för att ge mening och inspiration till Europas gröna och inkluderande återhämtning efter pandemin. Tillsammans kan vi utnyttja deras fulla potential för en bättre framtid för Vårt Europa.
ACCR (Association des Centres Culturels de Rencontres)
ACE (Europarådets arkitekter)
AEERPA (European Association of Architectural Heritage Restoration Companies)
CIVILSCAPE (Europeiska landskapskonventionen)
EAA (Europeiska arkeologförbundet)
E.C.C.O. (European Confederation of Conservator-Restorers’ Organisations) (Europeiska konservator-återförsörjarorganisationen)
ECF (Europeiska kulturstiftelsen)
ECOVAST (Europeiska rådet för byar och småstäder)
ECTN (Europeiska nätverket för kulturturism)
ECTP-CEU (Europeiska rådet för fysisk planering)
EFAITH (European Federation of Associations of Industrial and Technical Heritage) (Europeiska sammanslutningen för industriellt och tekniskt kulturarv)
EFFORTS (Europeiska federationen för befästa platser)
EHHA (European Historic Houses Association) (Europeiska föreningen för historiska hus)
EHTTA (European Historic Thermal Towns Association) är
ELO (Europeiska markägarorganisationen)
EMA (Europeiska museiakademin)
EMF (Europeiska museiforumet)
EMH (det europeiska maritima kulturarvet)
ENCATC (European Network of Cultural Administration Training Centres) (Europeiska nätverket för kulturförvaltningsutbildningscentrum)
ENCoRE (Europeiska nätverket för utbildning i bevarande och återställande)
ERIH (Europeiska vägen för industriarvet)
ETC (Europeiska resekommissionen)
EUROCLIO (Europeiska föreningen för historielärare)
Eurocities (nätverket för europeiska storstäder)
EUROPA NOSTRA (Kulturarvets röst i Europa)
EWT (europeiska muromgärdade städer)
FEDECRAIL (Europeiska federationen för musei- och turistjärnvägar)
FEMP (European Federation for Architectural Heritage Skills) (Europeiska federationen för arkitektoniska kulturarvsfärdigheter)
FRH (Framtiden för det religiösa arvet – Europeiska nätverket för historiska platser för religionsutövning)
Heritage Europe-EAHTR (Europeiska föreningen för historiska städer och regioner)
ICOM (Internationella museirådet)
ICOMOS (Internationella rådet för monument och platser)
IFLA Europe (Internationella federationen för landskapsarkitekter)
Tolka Europa (Europeiska föreningen för kulturarvstolkning)
INTO (International National Trusts Organisation) (internationella nationella förvaltningsorganisationen)
ISOCARP (International Society of City och regionala planerare)
Michael kulturförening (MCA)
NECSTouR (nätverket av europeiska regioner för en hållbar och konkurrenskraftig turism)
NEMO (nätverket av europeiska museiorganisationer)
OWHC (Organisationen för Världsarvsstäder)
Perspectiv (Föreningen för historiska teatrar i Europa)
RANN (Réseau Art Nouveau Network)
Sydösteuropeiska kulturarvsnätverket (South East European Heritage Network)
TICCIH Europe (Internationella kommittén för bevarande av industriarvet)
Trans Europe Halles (TEH)
UIA:s arbetsgrupp Heritage Region 1 (International Union of Architects)
EUROPA DAG MANIFESTO lanseras av medlemmar i European Heritage Alliance, en informell plattform som sammanför 50 europeiska och internationella nätverk som är aktiva inom det bredare kulturarvsområdet. Medlemmarna i den europeiska alliansen för kulturarv företräder en mycket stor valkrets bestående av tiotals miljoner EU-medborgare. Sedan starten i juni 2011 har samordningen av alliansen säkerställts av Europa Nostra.