Hur kom du in i ditt yrke?
Jag tog mitt första heltidsjobb på Riksantikvarieämbetet 2019, ett halvår innan pandemin slog till. Innan dess studerade jag kulturantropologi, statsvetenskap och etnologi i Münster och Hamburg. I Hamburg, medan jag studerade för min magisterexamen, blev jag mer och mer intresserad av digitalisering och hur den digitala omvandlingen påverkade och förändrade samhällen och institutioner. När jag ville arbeta i museer och kulturarvsorganisationer skrev jag mitt examensarbete om digitalisering i friluftsmuseer i olika europeiska länder. Det var otroligt intressant att se hur mycket inställningen till ledarskap och implementering av digital teknik i respektive organisation skilde sig åt.
Sedan dess har jag arbetat med kulturarvsorganisationer i Sverige och Tyskland för att hitta nya sätt att engagera publiken i att använda kulturarvsdata, göra digitala samlingar allmänt och öppet tillgängliga och kurera digitaliserade samlingar i många olika format.
Vad arbetar du med just nu?
Sedan 2021 har jag arbetat som intendent med fokus på digital utveckling på Sörmlands museum, ett länsmuseum cirka en timme söder om Stockholm. När jag läste jobbmeddelandet var det 100 procent de saker jag ville arbeta med. Jag hade letat efter en institution med en mycket specifik målgrupp, tillräckligt liten för att faktiskt göra förändringar inom en överskådlig framtid och tillräckligt stor för att kunna arbeta med olika människor på de utmaningar som står inför. Sedan dess har vi tillsammans hittat nya processer för att påskynda digitaliseringen av våra samlingar samtidigt som vi siktar på hanterbara produkter av hög kvalitet. Vi har också anpassat en öppen licenspolicy och implementerat nya sätt att kurera våra digitaliserade samlingar. Just nu utvecklar jag idéer om hur vi kan föra våra digitaliserade samlingar närmare våra fysiska besökare, helst tillräckligt engagerande för att ta dem hem.
Vilka är utmaningarna i din roll? Vilka är några av dina favoritelement?
Jag försöker ofta se mig själv som en förespråkare för användare av digitala samlingar på insidan av kulturarvsorganisationer. De utmaningar jag ser är därför ofta av politisk natur. Upphovsrätten ses till exempel ofta som ett hinder och jag skulle vilja att GLAM och deras lobbyorganisationer blir mer hörda i lagstiftningsprocesserna. Samtidigt skulle jag verkligen vilja att GLAMs ibland är mer vågade och inte gömmer sig bakom lagar som GDPR som en anledning till att inte prova nya tillvägagångssätt.
Min favoritsak är definitivt när jag ser kulturarvssamlingar, min egen institutions eller andras, där ute i naturen, användas på sätt som vi inte hade övervägt. Det kan vara allt från ett Facebook-inlägg, till att koppla ett fotografi till en familj som vi inte kunde identifiera, till användare som gör mixed-media konst med bilder. Det är det jag jobbar för.
Vad var din motivation för att gå med i medlemsrådet?
Nätverket och förbindelserna mellan yrkesverksamma inom kulturarvet i Europa och resten av världen är en av Europeanas största tillgångar. Jag ville hjälpa till att företräda deras intressen och se till att deras frågor hördes i det bredare initiativet. Innan dess hade jag arbetat med Europeana Aggregators Forum under min tid med Riksantikvarieämbetet och sett Europeana Foundation inifrån under en praktik. Medan min mandatperiod nu slutar i år är jag verkligen glad över att ha samlat så många olika perspektiv på denna rörelse.