Världskapplöpningen om artificiell intelligens går parallellt med en global tävling för att fånga stora dataflöden. Den logiska grunden är enkel. I det nya paradigmet för artificiell intelligens kan algoritmer publiceras på ett transparent sätt och delas som gemensamma nyttigheter. Det verkliga värdet ligger i data för att träna dem. I denna guldrush för träningsdata har de största företagen i USA och Asien en dominerande ställning när de medlar och därför fångar ett massivt dagligt informationsflöde.
Men Europa har en tillgång som kan förändra spelreglerna: kilometervis med arkiv- och bibliotekshyllor, enorma samlingar från museer och andra kulturarvskällor och en gedigen kunskap för att tolka och analysera dem. Dessa register, som kartläggs av Europeana, är inte bara viktiga för att bevara arvet från det förflutna, de dokumenterar miljarder bitar av information om vår värld i dag.
Europa är på väg att bli ledande inom utvinning och modellering av dessa ”stora data från det förflutna” och omvandla dem till en källa till ny kunskap. Detta kommer inte bara att påverka utbildning, kreativa industrier, beslutsfattande och miljömodellering, utan kommer också att möjliggöra framväxten av en ny typ av artificiell intelligens med bredare tidshorisonter. Denna framtida AI, inte fokuserad på pulsationer i nuet, men utbildad på årtusenden av flerspråkiga historiska register kan leda till en kraftfull ny förståelse av vår värld och dess långsiktiga mönster. Det kommer att fungera som en simuleringsmotor för möjliga framtider och därmed erbjuda en unik fördel för forskningsinstitutioner, beslutsfattare och företag.
Loppet är inte förlorat. Det har bara börjat.