Varför är ett digitalt offentligt rum ett viktigt ämne för kulturarvssektorn?
Det digitala rummet är en integrerad del av hur vi alla lever idag. Det är ofta där vi arbetar, leker och kommer samman. Det är lika mycket en del av vårt dagliga liv som vår fysiska omgivning, och i allt högre grad är det också hur vi använder och upplever dessa fysiska utrymmen.
Hur kulturarvssektorn fungerar, delar och ansluter till sina samhällen inom det digitala rummet är viktigt, eftersom tillgång till kulturarv är avgörande för samhället - för vår kunskap och förståelse för vilka vi är, var vi har kommit ifrån och vad vi kan bli.
Det digitala området och digital teknik kan bidra till att demokratisera denna tillgång på sätt som främjar inkludering, kreativitet, kritiskt engagemang, utbildning och kunskapsutbyte. Allt detta är avgörande för att ge människor egenmakt och skapa rättvisare samhällen.
Så vi måste se till att vårt digitala utrymme kan främja dessa typer av mål och aktiviteter.
Det digitala rummet är dock inte alltid en positiv miljö. Jag tror att vi alla, oavsett om vi är medborgare, yrkesverksamma eller offentliga organisationer, kan inse att vi har blivit alltmer beroende av tjänster från ett litet antal vinstdrivande medieplattformar och att det pågår en diskussion om frågor som förtroende, integritet, partiskhet och falska nyheter. Det finns en växande efterfrågan på en öppen, betrodd miljö och alternativa plattformar - för en värdeledd strategi för att forma det digitala utrymmet.
Som sektor måste vi vara en del av dessa samtal och förhoppningsvis också en del av lösningarna.
Vilken verksamhet bedriver Europeana på detta område?
Europeiska kommissionen har lagt fram en vision för det digitala i Europa, där både medborgare, offentliga institutioner och den kommersiella sektorn fullt ut kan utnyttja och dra nytta av digitala möjligheter och digital teknik. Förhoppningen är att detta ska bli Europas ”digitala decennium”.
Vägen till den visionen omfattar den digitala omvandlingen av företag och offentliga tjänster, men den introducerar också idén om digitalt medborgarskap – och ser till att samma rättigheter som gäller offline också gäller i det digitala rummet.
För att bidra till detta föreslår och samråder kommissionen om ett antal ”digitala principer” som bygger på befintliga offlinerättigheter. De föreslagna principerna omfattar allmän tillgång till internettjänster, en säker och tillförlitlig onlinemiljö, allmän digital utbildning och digitala färdigheter samt tillgång till digitala enheter, system och tjänster som respekterar klimatet och miljön.
Europeana Foundation, Network Association och Aggregators’ Forum utarbetade och lade fram ett gemensamt uttalande som svar på kommissionens samråd om digitala principer i somras. Och vi uppmuntrade nätverket och den bredare sektorn att också reagera.
Vårt gemensamma svar stödde i stort sett kommissionens förslag, men med två viktiga tillägg – vi föreslog att det skulle finnas
Allmän tillgång till kulturarv på nätet
En utvidgning av principen om en säker onlinemiljö till ett öppet, decentraliserat och betrott europeiskt digitalt offentligt rum.

Vi har också sett kommissionens införande av det nya europeiska Bauhaus – ett stort värdestyrt politiskt initiativ för att stödja dess ambitioner om ett grönare samhälle som syftar till att skapa utrymmen som är vackra, hållbara och inkluderande. När du lyssnar på hur Europeiska kommissionen beskriver sin vision för denna strategi står det klart att kulturarvet och det digitala kulturarvet har en viktig roll att spela för att förverkliga den. De talar om gemensamma utrymmen för arbete och fritid, om att överbrygga konst och kultur å ena sidan och vetenskap och teknik å den andra, om att involvera hela samhället.
Under sommaren lyfte Europeana fram kommissionens uppmaning till idéer om hur det nya europeiska Bauhaus skulle kunna se ut i praktiken och gav möjlighet till samtal om den roll som kulturarvet kan spela genom vår Europeana Cafe-serie och intervjuer med kulturarbetare och kulturarvsförespråkare.
Vad vi gör härnäst kommer att vara viktigt. Det kommer att vara upp till oss som sektor att se till att vi går bortom diskussionen och faktiskt bidrar med det bidrag som det digitala kulturarvet erbjuder.
Vem söker du för bästa praxis och inspiration inom detta område?
Vår bransch är en ständig inspirationskälla för mig.
Som en del av vårt arbete med det nya europeiska Bauhaus har vi tagit fram ett särskilt forum om Europeana Pro för att dela information och lyfta fram utvecklingen kring initiativet. På sidan finns exempel på hur våra kulturinstitutioner redan använder det digitala kulturarvet för att bidra till att forma ett mer öppet, inkluderande och hållbart samhälle.
Det sträcker sig från projekt som skapar berikande och inkluderande sociala upplevelser till att bidra till tillgängliga, välkomnande utrymmen och tankar om hur vi som sektor kan bidra till att skapa en grönare och mer hållbar värld.
Det innehåller exempel på innovativt samarbete med andra sektorer som utbildning och smarta städer, och perspektiv från människor i hela vårt nätverk. Jag skulle verkligen rekommendera att besöka sidan – det är inspirerande!
Uppdatering augusti 2022: Att bygga upp ett gemensamt europeiskt dataområde för kulturarv är det centrala temat för konferensen Europeana 2022, Making Digital Culture Count.
